Lumbago

Symtom Lumbago

Att ha ont i ryggen är mycket vanligt. Värken sitter oftast i nedre delen av ryggen, alltså i ländryggen, men en del får också ont i bröstryggen. För det mesta går värken över av sig själv men ibland kan du behöva behandling.

Olika typer av smärta och värk i ryggen
Den vanligaste typen av ryggbesvär är smärta i nedre delen av ryggen som kallas ländryggen. Men du kan också få ont högre upp, i det som kallas bröstryggen.

Ont i nedre delen av ryggen

Du kan ha ont på olika sätt i nedre delen av ryggen:

Ont i ländryggen, lumbago, börjar ofta med svag, gradvis ökande värk och en känsla av trötthet. Värken brukar öka när ryggen belastas. Lumbago kallas ofta för ”vanligt ryggont”.
Ryggskott, lumbago acuta, kommer ofta plötsligt, till exempel i samband med ett lyft eller en sidovridning. Du känner smärta och en låsning i ryggen med kramp i ryggmusklerna. Smärtan kan vara skärande, huggande eller molande. Det kan kännas som om ryggen håller på att gå av.
Ont i ländryggen med bensmärta, lumbago-ischias, innebär att du har smärta i ländryggen och även känner en utstrålande smärta i ett ben ner till foten. Lumbago-ischias kan bestå av enbart smärta. Ibland kan du även få sämre kraft i en del av benmusklerna och känseln i benet kan påverkas. Ischias innebär att det finns en irritation eller inflammation i ischiasnerven. Du kan även ha ischias utan ryggsmärta.

Sök vård direkt på en vårdcentral eller jouröppen mottagning om du har ont i ryggen och har något av följande symtom:

Du känner inte när du är kissnödig, eller kissar på dig.
Du har domningar eller nedsatt känsel kring ändtarmen eller könsorganen.
Du har domningar, stickningar eller svagheter i båda benen.
Du får plötsligt ont efter en olycka, exempelvis en bilolycka eller ett fall.
Du har smärta i bröstkorg och mage.
Du har feber eller känner dig ordentligt sjuk.
Du kan alltid ringa och få sjukvårdsrådgivning på telefon 1177.

Vad kan jag göra själv

Det viktigaste rådet vid tillfälliga ryggbesvär är att fortsätta leva som vanligt även om det gör ont.

Rör på dig

Försök att röra på dig som vanligt. Du kan till exempel gå promenader. Du kan också träna hemma. Det är bra med övningar som tränar ryggmuskler och magmuskler, om de inte ökar smärtan. Simma fungerar ofta bra, särskilt ryggsim.

Vila kan ganska fort leda till att musklerna blir svagare och fungerar sämre. Det tar längre tid för ryggbesvär att gå över om du ligger mer i sängen än vanligt.

Det finns flera olika övningar särskilt avsedda för tillfälliga, plötsligt uppkomna ryggbesvär. Det finns inga vetenskapliga bevis för att de övningarna är bättre än om du bara rör dig som vanligt.

Undvik tunga lyft och vridning i sidled
Du bör inte lyfta eller bära tungt när du har ont i ryggen. Om du ska lyfta, tänk på det här:

Håll det som du ska lyfta nära kroppen.
Böj på benen i stället för att böja ryggen.
Undvik att vrida ryggen i sidled.
Värktabletter kan hjälpa dig att röra dig som vanligt
Vanliga receptfria värktabletter går bra att använda för att du ska kunna sova bättre och röra dig ordentligt. Det är bra att ta värktabletterna under en begränsad period, en till två veckor, eller kortare tid om besvären går över fortare. Syftet med värktabletterna är att göra det möjligt för dig att röra på dig och att leva som vanligt, så långt det går.

En kudde under svanken kan lindra ryggont
Det kan vara skönt att ligga ner och vila med en kudde under svanken och benen upplagda på en pall. Även när du sitter kan det vara skönt att ha stöd för svanken, till exempel en ihoprullad handduk eller kudde.

Undvik att sitta i låga soffor och stolar. Du som har svårt att ta dig upp ur sängen kan pröva att först rulla över på sidan. Sedan svänger du benen över sängkanten för att till sist ta dig upp genom att skjuta ifrån med händerna på huvudsidan.

Det brukar vara bättre att stå eller ligga än att sitta.

Arbetsmiljön kan påverka ryggont

Försök att bli medveten om hur du står och sitter på din arbetsplats. Kanske behöver du göra någon förändring så att ryggen avlastas mer. Du som har ett sittande arbete kan till exempel behöva en ståpulpet eller ett höj- och sänkbart bord. Det kan göra det lättare att klara av arbetet.

Tänk också på att det är bra att ha sulor med svikt i om du går och står mycket på hårt underlag.

Andra delar av din arbetsmiljö som också kan påverka ryggont är trivsel och stress. Hur du trivs på ditt arbete påverkar risken för att få ryggbesvär.

Behandling Lumbago

Det finns flera olika behandlingar för dig som har ont i ryggen.

Fysioterapi, kiropraktik och naprapati
En fysioterapeut eller en naprapat kan undersöka dig, analysera dina besvär och hjälpa dig att hitta orsakerna till att du har ont.

Du kan även få manuell behandling. Det betyder att du får behandling som utförs med händerna. Men den viktigaste delen i behandlingen är träning och fysisk aktivitet. Fysioterapeuten eller naprapaten provar ut ett träningsprogram som är anpassat för dig. Du kan även få hjälp med att komma igång. Därefter får du fortsätta med träningsprogrammet på egen hand.

Läkemedel

Receptfria värktabletter kan underlätta om du har så ont att du har svårt att röra dig. Värktabletter kan också behövas om du har svårt att sova på grund av värken.

En läkare kan även ge dig personligt anpassade råd om receptbelagda smärtstillande läkemedel och hur de används på bästa sätt. Muskelavslappande läkemedel kan till exempel fungera om du har akuta besvär. Sådana läkemedel ska användas med försiktighet och endast under en begränsad period eftersom det finns risk för beroende.

Effekten av smärtstillande läkemedel är begränsad vid långvariga besvär. Det kan finnas risk för biverkningar och läkemedelsberoende om du använder starka smärtstillande läkemedel under lång tid. Prata med en läkare om vilka läkemedel som är lämpliga för dina ryggbesvär.

Ibland används också olika typer av injektioner. Men det finns hittills bara svaga vetenskapliga bevis för att de är effektiva.

Psykologisk behandling, KBT

Hur du mår och hur du uppfattar smärtan har stor betydelse för hur du hanterar din situation. Det bästa är om du får hjälp med både rörelseträning, läkemedel som ger bra lindring och smärthantering.

Du kan få psykologisk behandling med kognitiv beteendeterapi, KBT, med hjälp av till exempel en psykolog. Då kan du enskilt eller i grupp lära dig mer om hur du kan leva ett bra liv trots att du har ont i ryggen. Under behandlingen får du arbeta med dina tankar, föreställningar och beteende när du har ont. Du får hjälp att ställa rimliga krav på din kropp, att våga röra dig utan att vara rädd och att minska de negativa tankarna. Ofta består behandlingen av en serie samtal med praktiska uppgifter att utföra mellan träffarna.

Operation

Ibland kan en operation hjälpa. Ett diskbråck som trycker på en nervrot kan till exempel bli bra efter en operation. Men de flesta diskbråck går tillbaka efter en tid. Därför kan det vara klokt att vänta med operation i några månader.

Operation kan också vara ett alternativ för dig som har haft ont i ryggen länge och som inte har blivit bra efter andra behandlingar. Då handlar det oftast om ryggsmärta som beror på att ryggradens diskar har sjunkit ihop. Då handlar det om så kallad steloperation eller så kallad diskprotesoperation över en eller två diskar.

En del kan även få så ont i ländryggen utan särskild orsak att en operation behövs.

Multimodal smärtbehandling

Du som har haft ont i ryggen i mer än tre månader kan ha rätt till så kallad multimodal smärtbehandling. Då används olika metoder samtidigt för att lindra besvären. Behandlingen pågår i ett par månader och du får ofta träffa både fysioterapeut, arbetsterapeut, läkare och kurator eller psykolog under den tiden. Bland annat ingår föreläsningar om hur du kan hantera smärta och stress, och enskilda samtal om din situation. Du får också prova olika träningsformer för att hitta något som passar, och kan få övningar att göra hemma.

En läkare bedömer om behandlingen är lämplig för just dig.

Andra behandlingar
När det gäller behandling med massage, akupunktur, tens, korsett, kyla, värme, kortvågsdiatermi eller ultraljud finns hittills inga bevis på att de hjälper vid tillfällig ryggvärk.

Vad händer i ryggen när jag får ont?

Ryggraden är uppbyggd av kotor som ligger ovanpå varandra. Mellan kotorna ligger skivor av brosk som kallas diskar. Diskarna fungerar som stötdämpare och bidrar till att det finns en viss rörlighet mellan kotorna. På båda sidor av kotorna finns facettleder. De binder ihop ryggradens kotor med varandra och bidrar också till stabilitet och rörlighet. Kotorna hålls samman av ledband och muskler.

Ryggraden och genomskärning av en kotkropp. Illustration.Förstora bilden
Mellan kotorna finns skivor av brosk, eller diskar. De fungerar som stötdämpare och underlättar ryggradens rörelser. I kotorna finns hål där ryggmärgen ligger skyddad.
Smärtan beror ofta på förändringar i diskar och facettleder
Smärta i ländryggen kommer oftast troligen från diskarna och facettlederna. Det kan till exempel vara åldersförändringar i diskarna och facettlederna. De kan bli slitna eller inflammerade.

Ryggsmärtan kan även komma från muskler och ledband. Många som sitter mycket på arbetet eller hemma får värk i ryggmusklerna.

Ryggvärken kan orsaka spänningar och muskelkramper
När värken känns i ryggen får du en ökad spänning i musklerna kring det område som gör ont. Spänningen är muskelkramp. Detta kan göra att det gör ännu mer ont. Du kan få en så kraftig muskelkramp att ryggen ser sned ut. Då kan det vara svårt att gå, sitta eller ligga. Smärtan och krampen sitter oftast kvar i några dagar, upp till en vecka.

Endorfiner kan göra att du får mindre ont
Kroppen har system som kan göra att du får mindre ont. Bland annat med hjälp av så kallade endorfiner. Endorfiner är morfinliknande ämnen som finns i våra kroppar. Mängden endorfiner i din kropp ökar när du rör på dig och minskar när du vilar eller är stilla.

Orsaker till ryggont

Det finns många orsaker till att du kan få smärta och värk i ryggen.

Vissa arbetsställningar kan orsaka ryggont
Det finns ett samband mellan ont i ryggen och vissa arbetsställningar. Du som arbetar i någon av följande arbetsställningar har risk att få ont i ryggen:

Du arbetar på skakande och vibrerande underlag under en längre tid.
Du har stillasittande och monotona arbetsställningar.
Du har böjda och vridna kroppsställningar när du lyfter saker.
Du lyfter tungt.
Många undersökningar har gjorts kring arbete med andra typer av kroppshållningar och ont i ryggen, men resultaten är inte entydiga. Ryggont är vanligt i alla åldrar, även hos människor som inte har tunga eller ryggbelastande arbeten och hos arbetslösa.

Ryggraden förändras med åldern

Ryggen förändras när du blir äldre. Med åldern får till exempel lederna ofta tunnare brosk. Det kallas för broskförslitning eller artros. Benet i ledernas kanter blir då kraftigare. Även kotornas kanter blir med åren knöligare. Det kallas spondylos. Diskarna åldras också och blir tunnare och sjunker ihop.

Det finns inget klart samband mellan dessa åldersförändringar och ont i ryggen. Du kan ha mycket förändringar på röntgenbilden utan att ha besvär och du kan ha mycket besvär från ryggen utan att det syns några förändringar på röntgenbilden.

Andra orsaker till ryggont

Ibland, men det är ovanligt, kan ryggont bero på de här sjukdomarna som du kan få i ryggen:

Kotkompression. Benskörhet, osteoporos, kan göra att kotorna trycks ihop. Det kan ge svåra smärtor som brukar minska efter en tid.
Spinal stenos innebär att kanalen för ryggmärgen har blivit mer trång. Det orsakar ett tryck på nerverna i ryggmärgen. Då får du ofta ont i skinkorna, låren eller vaderna när du går, springer eller går i trappor. Orsaken brukar vara åldersförändringar kring kotorna.
Spondylolys är en förändring som ibland ses vid röntgen. Det innebär att det fattas en bit i de benbågar som omger ryggmärgskanalen.
Bechterews sjukdomär en reumatisk sjukdom. Den innebär att du får en inflammation i framför allt muskelfästen och leder, till exempel i ryggraden. Sjukdomen börjar ofta med värk i nedre delen av ryggen eller i skinkorna samt stelhet i ryggen, ofta på morgnarna.
Forestiers sjukdom eller DISH är en reumatisk sjukdom. De vanligaste symtomen är smärta och stelhet i ryggen. En del har ledbesvär, framför allt i armbågsleder, skuldror, höfter, knän och fotleder.
Spondylit och diskit. Spondylit är en infektion i en kota som oftast orsakas av bakterier. Diskit är en bakterieinfektion i en disk. Symtomen är svår värk i ryggen, feber, sjukdomskänsla och eventuell viktminskning. Båda sjukdomarna är mycket ovanliga.
Cancersjukdomar kan orsaka metastaser i ryggraden. Prostatacancer och bröstcancer är vanliga orsak till skelettmetastaser.

Så går en undersökning till
Hos läkaren får du genomgå en kroppsundersökning. Du får ofta svara på följande frågor:

Varierar ryggbesvären i styrka?
Förvärras ryggbesvären av olika rörelser?
Påverkar ryggbesvären arbete och fritid?
Känner du igen ryggbesvären från tidigare? Har värken förändrats eller inte?
Kommer ryggbesvären samtidigt som smärta från andra delar av kroppen, exempelvis magen?
Strålar smärtan ut i något ben?
Lindras dina ryggbesvär av värktabletter?
Du får också svara på följande frågor:

Har du eller har du haft någon allvarlig sjukdom, till exempel cancer?
Hur har du det i din familj och bland dina vänner?
Hur har du det i arbetet, när du gör vardagssysslor och när du är i andra uppgifter eller roller som du har i livet?
Hur har värken i ryggen påverkat dig i dina vardagliga aktiviteter?
Vilka funderingar och farhågor har ryggvärken orsakat hos dig?
Det är viktigt att du försöker beskriva hur ryggvärken har påverkat dina vardagsaktiviteter och hur du själv upplever dina ryggbesvär. Ibland används särskilda frågeformulär, särskilt för dig som har långvariga ryggbesvär. Det kan ge läkaren större förståelse för din situation.

En del behöver undersökas av en ortoped
Ibland kan du behöva fler undersökningar av andra specialister, som reumatolog eller ortoped. Till exempel om läkaren misstänker att ryggvärken beror på en särskild sjukdom. Då kan det behövas remiss till andra specialister.

Bedömningar hos ortopeder görs framför allt om besvären är så svåra att läkaren överväger en operation.

Röntgen är oftast inte nödvändig
En röntgenundersökning kan vara viktig om det finns misstanke om en allvarlig sjukdom. Röntgenundersökningar är oftast inte meningsfulla vid tillfälliga ryggbesvär som pågår under några veckor.

Vid mer långvariga besvär kan det däremot vara bra att göra en röntgenundersökning. Det är framför allt bra för att utesluta allvarliga sjukdomar i skelettet. Oftast används numera magnetkameraundersökning, MR, eftersom läkaren då även kan se mjukdelar som muskler och diskar.

Datortomografi är ett annat alternativ som också ger bra bilder vid misstänkt diskbråck eller en allvarlig sjukdom i ryggen.

Åldersförändringar och diskförändringar kan finnas hos människor redan från 20-30-årsålden. Dessa förändringar syns på röntgenbilder men det behöver inte betyda att något är fel eller att det gör ont.

Att leva med ryggont

Smärtan kan påverka din fysiska och psykiska prestationsförmåga, och även sömn och sexliv. Detta kan göra att du mår sämre och att du blir nedstämd. Du kan också få en känsla av hopplöshet.

Relationen till anhöriga och arbetskamrater kan påverkas. Dels på grund av din försämrade förmåga att klara av sysslor hemma och på jobbet, och dels på grund av att du mår psykiskt sämre av värken. Smärtan kan även skapa oro och tankar om att det är något allvarligt fel. Värken blir då svårare att hantera. Då är det viktigt att du får hjälp med att bli av med din oro. Berätta för en läkare om din oro och att du vill få hjälp med att hantera den.

Boka tid här:
www.hedmannaprapater.se/boka-tid