Diskbråck

Om du har diskbråck så har en disk som ligger mellan ryggradens kotor brustit och buktar in mot ryggradskanalen. Det är vanligt och gör ofta inte så ont. Men om disken trycker mot ryggmärgen eller nervrötterna, kan det hända att du får ont i ryggen eller ischias, som är en strålande smärta i benet. Oftast går smärtan över av sig själv efter en viss tid, men ibland kan det behövas en operation.

Man kan få diskbråck i hela ryggraden men vanligast är att få det i den nedre delen av ryggen som kallas ländryggen. Näst vanligast är att få diskbråck i övre delen av ryggen som kallas halsryggen. Det är mer ovanligt att få diskbråck i bröstryggen.

Smärtan kan komma mycket snabbt eller utvecklas under en längre tid. Det är oklart vad som orsakar diskbråck men det är större risk att få diskbråck om någon i släkten har det.

Ryggont behöver inte bero på ett diskbråck. Det kan finnas flera andra orsaker till att du har ont i ryggen.

Symtom diskbråck

Om du har diskbråck är det vanligt med något eller några av följande symtom:

Ont i ryggen.
Smärta som strålar ner i ett ben.
Domningar och stickningar i benen.
Tyngdkänsla i benen.
Svårt att kontrollera rörelserna i benen.
Sämre känsel i benet och foten.
Svårt att kontrollera urin och avföring.

Ont i nacken.
Smärta som strålar ut i armarna och fingrarna.
Smärta som strålar ut i bröstkorgen.
När och var ska jag söka vård?
Oftast blir besvären bättre inom ett par veckor. Inom ett par månader brukar de flesta inte längre ha ont. Men i vissa fall kan du få allvarligare symtom. Då kan du snabbt behöva opereras.

Sök vård direkt på en vårdcentral eller akutmottagning om du har ont i ryggen och dessutom något av följande symtom:

Du har svårt att kontrollera urin och avföring.
Du har domningar eller nedsatt känsel kring ändtarmen eller könsorganen.
Du har domningar, stickningar eller svagheter i benen eller armarna.
Kontakta också vårdcentralen om ryggvärken eller ischiasvärken inte blivit bättre inom ett par veckor eller om smärtstillande läkemedel inte hjälper. Detta är särskilt viktigt om du är i övre medelåldern.

Fysioterapeuter, även kallade sjukgymnaster och naprapater kan ibland ge råd.

Här kan du hitta vård för diskbråck

Du kan alltid ringa och få sjukvårdsrådgivning på telefonnummer 1177.

Vad kan jag göra själv?

Om du har fått diskbråck kanske du har väldigt ont och svårt att gå. Men det tar oftast längre tid att bli bra om du ligger i sängen mer än någon dag.

Saker du kan göra för att må bättre:

Gör de vardagliga sysslor du känner att du klarar av.
Gå tillbaka till jobbet så snart du orkar. Om du har ett stillasittande jobb kan du försöka att stå upp och arbeta om du kan. Om du har ett fysiskt krävande jobb kan du behöva sjukskriva dig ett tag.
Försök att motionera så gott det går. Lättare träning stärker dina rygg- och benmuskler.
Om du har diskbråck i ländryggen kan du prova att lägga en kudde under benen när du ligger på rygg så att dina höfter och knän böjs.
Prova att ligga på sidan i fosterställning.
Lindra smärtan med värktabletter om det behövs. Det botar inte diskbråcket men kan hjälpa dig komma igång med vardagsaktiviteter. Receptfria läkemedel finns på apoteket.

Undersökning av diskbråck

Läkaren som undersöker dig vill kontrollera att du inte har någon allvarlig sjukdom som ger dig ont i ryggen.

Om du har ont i ländryggen eller ischiasvärk undersöker läkaren till exempel följande:

var i ryggen värken sitter.
var på kroppen nervsmärtan breder ut sig.
reflexer i benen.
benens känsel och känseln i underlivet.
Läkaren undersöker även ändtarmens ringmuskel genom att känna om du kan knipa med muskeln i ändtarmen, hos män undersöks också prostata.

Du får också lyfta dina ben när du ligger ner för att kontrollera ischiasvärken.

Om läkaren tror att du kan ha diskbråck i halsryggen undersöks följande:

var i nacken det gör ont
reflexer i armarna
känsel i armarna och fingrarna.
Laboratorieprover
Har du aldrig tidigare haft ont i ryggen eller ischias brukar också vissa laboratorieprover tas. Proverna tas för att utesluta sjukdomar som kan vara allvarliga. Har du diskbråck är dessa prover oftast normala.

Exempel på prover du får ta är:

sänka
blodvärde
urinprov
temperatur.
Röntgen- och bildundersökningar
Om ryggvärken eller ischiasvärken inte blivit bättre efter fyra till sex veckor brukar läkaren antingen beställa en datortomografi av ländryggen eller magnetkameraundersökning.

En datortomografi som också kallas skiktröntgen, innebär att en dator skapar två- eller tredimensionella bilder genom att avbilda tunna skivor, skikt, av ryggen. Med hjälp av röntgenstrålar kan mjuka delar som diskbråck i ländryggen göras synliga.

En magnetkameraundersökning, MR, är en undersökning där tunna skikt av ryggen avbildas. Här används ett magnetfält för att skapa bilderna istället för röntgenstrålar. En undersökning med magnetkamera ger mycket bra bilder på mjukdelar, såsom diskar och nervstrukturer.

Behandling av diskbråck

Läkemedel
I vissa fall hjälper det inte med att enbart röra på sig och ta receptfria läkemedel. Då kan du behöva starkare, receptbelagda läkemedel.

Muskelavslappnande medel kan också hjälpa, men rekommenderas inte i första hand eftersom du kan bli dåsig av dem. Det finns också en risk att bli beroende även om du bara använder läkemedlen en kort tid.

Besök hos fysioterapeut, naprapat eller kiropraktor
De kan hjälpa dig att lägga upp ett träningsprogram så att du kan komma igång och träna upp musklerna och konditionen. Det behövs ingen remiss, du kan själv kontakta fysioterapeuten eller naprapaten

Där kan du få hjälp med att:

Minska smärtan.
Få tillbaka muskulaturens och ledernas normala rörlighet och funktion.
Det är viktigt att behandlingarna utvärderas. Om du inte blivit bättre efter tre till fyra gånger är det bra att ompröva behandlingen och fundera över något annat sätt att behandla besvären.

Det finns också andra metoder som kan lindra. Till exempel akupunktur, korsett, kyla, värme, ultraljud och transkutan elektrisk nervstimulering, också kallad tens. Dessa metoder kan lindra besvären men det finns inga vetenskapliga studier som bekräftar att metoderna hjälper till att läka diskbråcket.

Ibland behövs en operation
Om du har mycket ont och upplever att du inte kan leva ett vanligt aktivt liv igen kan du diskutera med din läkare om du kan behöva en operation. De allra flesta blir bättre eller helt bra efter en operation.

Du kan behöva en operation vid diskbråck om vid följande:

Du har nervrotssmärta i benet som orsakats av diskbråck och smärtan inte minskat efter två till tre månader, trots olika behandlingar. Du blir då opererad i ländryggen eller halsryggen för att bli av med smärtan som strålar ut i benet eller armen. Har du mycket ont opereras diskbråcket oftast inom någon vecka.
Diskbråcket trycker på nerver till urinblåsan eller ändtarmen och du inte kan kontrollera urin eller avföring.
Du blir förlamad i benet eller i armen.
Operation vid diskbråck i ländryggen
När man opererar ett diskbråck i ländryggen gör läkaren ett hudsnitt och skapar en liten öppning mot disken mellan två kotbågar. Läkaren håller nervroten åt sidan och tar bort diskbråcket.

Du behöver inte förbereda dig på något särskilt sätt. Du får den information du behöver av din läkare innan du ska opereras.

Operationen tar oftast en timme och du är sövd när du opereras. Ibland får man gå hem samma dag men oftast dagen efter operationen.

Efteråt kan du röra på kroppen som vanligt. Men var försiktig med att anstränga ryggen i början. Du kan behöva någon form av rehabilitering och varje klinik har särskilda program för hur rehabiliteringen går till.

Hur snabbt du kommer tillbaka till arbetet beror på de arbetsuppgifter du har. Vanligen varierar sjukskrivningstiden efter operation från några veckor till tre månader.

Steloperation – oftast vid diskbråck i halsryggen
Vid en steloperation tar läkaren oftast bort disken mellan två kotor. Sedan tar läkaren ett ben, oftast från höftkammen, och placerar det mellan kotorna. Man gör också en fixation med titanimplantat. Det innebär att en liten del av ryggraden blir orörlig, men det ska inte påverka den totala rörligheten i ryggen.

Du behöver inte förbereda dig på något särskilt sätt inför operationen. Du får den information du behöver av din läkare innan du ska opereras.

Operationen tar oftast mellan en och en halv och två och en halv timme. Du är sövd när du opereras. Du får komma hem från sjukhuset efter en eller ett par dagar.

Efter operationen kan du behöva någon form av rehabilitering, varje klinik har särskilda program för hur rehabiliteringen går till. Hur länge du behöver vara sjukskriven efteråt beror på vilka arbetsuppgifter du har.

Det är ovanligt att du efter en operation får ett diskbråck på samma ställe igen, men nya diskbråck kan uppstå mellan andra kotor. Vid ett nytt diskbråck går du igenom en ny utredning.

Vad händer i kroppen vid diskbråck?

Mellan kotorna finns diskar där ett diskbråck kan uppstå.
Ryggraden är uppbyggd av tjugofyra kotor. Översta delen kallas halsryggen, och följs av bröstryggen och längre ned ländryggen. Kotorna längst ner i bäckenet bildar korsbenet och svansbenet.

Diskarna är viktiga för ryggradens rörlighet
För att ryggraden ska hänga ihop, men ändå vara rörlig, finns leder mellan kotorna. Lederna hålls samman av ledband och korta muskler. Mellan kotorna ligger diskar, mellankotskivor. Diskarna är viktiga för ryggens rörlighet och fungerar samtidigt som stötdämpare. Diskens kärna består av en mjuk massa medan den yttre delen är en fastare, hård broskmassa.

När en del av den mjuka kärnmassan i disken tränger ut genom den yttre fastare delen av disken blir det ett diskbråck. Då buktar disken ut mot ryggmärgskanalen. Det kan hända i hela ryggraden men vanligast är att det händer i ländryggen och därefter halsryggen.

Nervrötter går ut från ryggmärgen mellan kotorna
Ryggmärgen löper innesluten i ryggmärgskanalen inuti ryggraden. Ryggmärgen fungerar som en viktig omkopplingsstation för de nervbanor som är på väg till och från hjärnan. Mellan varje kotpar går nervrötter ut från ryggmärgen genom hål på vardera sidan. Varje nervrot innehåller både nervtrådar som leder information från hjärnan och ryggmärgen ut till kroppen, och nervtrådar med känselinformation från kroppen till hjärnan.

Magnetkameraundersökningar av ryggen hos friska personer visar att man kan ha ett diskbråck utan symtom. Men ett diskbråck i nedre delen av ryggen kan ge ont i ryggen och ibland så kallad nervrotssmärta som strålar ner i benet, ischias. Ett diskbråck som trycker på nervrötter i halsryggen kan ge utstrålande värk i armarna och ibland ont i nacken.

I vissa fall kan diskbråcket övergå i ischias
Om nervrötterna påverkas av ett diskbråck kan du så småningom få utstrålande smärta i ett ben, ischias. Många gånger minskar ryggvärken när ischiassmärtan börjar.

Ischias innebär en nervsmärta som strålar ner i benet i ischiasnervens område. Den stora ischiasnerven till benet bildas av flera olika nervrötter som utgår från ryggmärgskanalen i nedre delen av ryggen, ländryggen.

Värken orsakas oftast av en kombination av tryck mot en av de nervrötter som bildar ischiasnerven och en inflammation kring denna rot. En påverkad nervrot blir svullen och det leder till smärtsignaler, försämrad känsel och försämrad muskelkraft. När en nervrot blir påverkad att skicka smärtsignaler, tolkar hjärnan det som smärta i det område som nerven försörjer, det vill säga i benet eller armen och handen.

Symtomen kan variera mycket mellan olika personer, allt från nästan inga symtom alls, till mer eller mindre invalidiserande smärta. Då kan man behöva sjukhusvård. Ofta förvärras ischias i situationer då man har benet sträckt och samtidigt böjer kroppen från höften framåt.

Du kan få ischias av ett diskbråck, men ischias kan också ha andra orsaker.

Andra besvär av diskbråck i ländryggen är domningar och stickningar i benen samt muskelförsvagning. Känseln i benet och foten kan också påverkas.

Liknande värk kan uppstå i armarna och på bålen av diskbråck i halsryggen, men kallas då inte ischias.

Smärtan går gradvis över
Om du fått ett diskbråck kan smärta och andra besvär antingen komma mycket snabbt, eller gradvis under dagar eller veckor. Smärtan går sedan oftast successivt över. Under tiden som besvären avtar är det viktigt att du, trots att det gör ont, försöker vara fysiskt aktiv, oavsett om du har ischias eller ryggvärk.

Man brukar känna sig bättre efter ett par veckor och efter två till tre månader är de flesta besvärsfria. Själva diskbråcket, eller utbuktningen av disken, kan finnas kvar trots att symtomen försvunnit.

Du kan få diskbråck utan särskild anledning
Det är svårt att peka ut vad som kan öka risken för diskbråck, men ärftlighet verkar ha viss betydelse. Möjligen kan även upprepad eller kraftig böjning och samtidig vridning av kroppen orsaka diskbråck, eller att ett diskbråck som redan finns ger svåra besvär.

Boka tid här:
www.hedmannaprapater.se/boka-tid