Whiplash

En whiplash eller pisksnärtsskada kan uppstå när kroppen plötsligt utsätts för en yttre kraft som kastar huvudet från ett ytterläge till ett annat. Skadan kan beskrivas som en stukning av nacken som kan ge allt ifrån lindriga till mer allvarliga symtom.

Bildserie som visar hur halsen och nacken kan skadas. Illustration.
Huvudets tyngd ökar när det utsätts för den hastiga rörelse som liknar en pisksnärt. Då orkar halsens och nackens muskler inte hålla emot. Det är denna rörelse som kan leda till att man skadas. Man kan också få en pisksnärtsskada när man utövar en del idrotter.
En vanlig orsak till en pisksnärtsskada är trafikolyckor, men skadan kan också orsakas av till exempel tacklingar, slag och fallolyckor inom idrotter som hockey och ridning.

Symtom

Om du har fått en pisksnärtsskada är det vanligt att symtomen visar sig inom några dygn.

Symtom som kan förekomma är

ont i nacken och stelhet
ont i huvudet, armarna, axlarna eller mellan skulderbladen
pirr, stick, domning eller annan påverkan i ansiktet och ena eller båda armarna
ont i ländryggen, ibland med utstrålande smärta i höfter och ben
yrsel
tinnitus eller nedsatt hörsel.
Du kan med tiden bli mer känslig för ljud, ljus, lukt, smak och beröring. Du kan även få minnessvårigheter och symtom från andra kroppsdelar och organ.

När och var ska jag söka vård?

Du ska kontakta en vårdcentral om du misstänker att du har fått en pisksnärtsskada. Om du har mycket ont ska du kontakta en akutmottagning.

Sök vård så tidigt som möjligt för att ta reda på om dina symtom beror på en pisksnärtsskada. Ju tidigare du blir undersökt, desto lättare är det för läkaren att koppla symtomen till skadetillfället.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Vad kan jag göra själv?

Det är bra om du undviker stress och ställer mindre krav på dig själv efter skadan. En läkare kan behöva bedöma hur aktiv du kan vara, till exempel hur mycket du kan jobba.

All läkning i kroppen är beroende av blodcirkulationen, som aktiveras när du rör på dig. Små nackrörelser och lugna skogspromenader kan vara bra för läkning och ger avslappning.

Det är också viktigt att försöka sova bra. Det gör att du kan klara smärta bättre. Sömnproblem kan annars påverka minnet.

Det är bra om du redan från början får rita en helkroppsbild där du skuggar områden som ger dig besvär. En sådan bild brukar kallas smärtteckning, smärtritning eller besvärsteckning. Du kan sedan uppdatera bilden om symtomen förändras över tiden eller efter olika behandlingar.

Lindra smärta

Det är viktigt att minska smärtan så att du tidigt kan komma igång med att röra på dig och sova bra. Du kan prova antiinflammatoriska smärtstillande läkemedel, NSAID, under några dagar. Exempel på sådana läkemedel är Ipren eller Naproxen. Det kan ibland vara bra att samtidigt ta läkemedel som innehåller omeprazol, som skyddar slemhinnan i magen.

Du kan även ta smärtlindrande läkemedel som Alvedon eller Paracetamol, enskilt eller tillsammans med antiinflammatoriska smärtstillande läkemedel, NSAID.

Du som är över 75 år, har hjärt-kärlsjukdom eller har haft magsår bör använda paracetamol istället för antiinflammatoriska smärtstillande läkemedel.

Kyla eller värme kan lindra
Du kan till exempel lägga en ispåse där det gör ont för att lindra smärtan. En varm halsduk eller värmedyna kan göra att musklerna slappnar av.

Avslappning

Det är bra för läkningsprocessen att göra avslappningsövningar. Du kan få hjälp av en fysioterapeut om du har svårt att göra övningarna. Fysioterapeuter kallas ibland även sjukgymnast.

Hur kan jag förebygga en pisksnärtsskada?

Pisksnärtsskador är vanligast i trafiken och inom vissa idrotter.

Du kan förebygga en pisksnärtsskada i trafiken genom att hålla avstånd till andra bilar och följa utsatt hastighet, så att trafiken flyter på utan snabba ändringar. Det är viktigt att du behåller fokus på körningen och inte på eventuella samtal, sms eller liknande. Du bör vara uppmärksam på vad som händer, inte minst genom backspegeln.

Du bör undvika att ha dragkrok på bilen om det inte är nödvändigt, eftersom det ökar risken för nackskada vid påkörning bakifrån. Nackstödet ska ställas in så högt och nära huvudet som möjligt.

Vissa idrotter innebär en ökad risk för pisksnärtsskada, till exempel amerikansk fotboll, ishockey och kampsporter. Huvudskydd skyddar tyvärr inte de sköra strukturer som finns i nacke och ryggrad.

Det finns andra situationer där man riskerar att få en pisksnärtsskada, till exempel när man åker berg-och-dalbana eller hoppar bungyjump.

Ett barn kan råka ut för samma skada om det skakas kraftigt.

Behandling

Den behandling du får beror på vilka besvär du har och hur de utvecklas. Du kan till exempel få träffa läkare, fysioterapeuter, naprapater och kiropraktorer.

Vad som orsakar besvären kan variera från person till person, beroende på hur skadan uppkom och till exempel kroppsbyggnad. Det är viktigt att den behandling du får utgår från en så specifik diagnos som möjligt. Då kan råd och åtgärder anpassas till din situation. Behandlingen kan alltid ändras om dina symtom förändras.

Olika behandlingar fungerar olika bra för olika personer. Du kan därför få prova en annan behandling om din behandling inte fungerar. Det kan också vara bra att ta hänsyn till dina arbetsuppgifter och fritidsaktiviteter när behandlingen bestäms.

Vanliga råd vid en pisksnärtsskada:

Träna hållning, eftersom bra hållning i vila och rörelse är bra för lederna.
Träning är bra, eftersom det ger ökad cirkulation i kroppen. Ökad cirkulation ger bättre syresättning och näring till skadad vävnad.
Undvik så kallade manipulativa åtgärder av nacken, eftersom de kan förvärra skadan.

Fysioterapi

Du kan få råd gällande träning och hållning hos fysioterapeuten eller naprapaten. Det kan förbättra läkningen. Där kan du till exempel få kunskap om hur du kan variera ställning i vardagen för att undvika extrema lägen. Du kan också få göra balansövningar om du har yrsel.

Akupunktur

Du kan prova akupunktur för att lindra värk. Målsättningen med akupunktur är att frigöra kroppens egna smärtstillande ämnen, så kallade endorfiner. Det görs med hjälp av tunna, sterila nålar som sticks in på bestämda punkter på kroppen.

Tens

En annan behandling som du kan pröva är tens, som står för transkutan elektriskt nervstimulering. Med hjälp av en tensapparat får utvalda muskler, senor och leder svaga elektriska impulser som ger smärtlindring. Du kan ibland få låna en tensapparat för att kunna behandla dig själv hemma.

Behandling med läkemedel
Behandlingen kan förutom rådgivning också bestå av läkemedel. Du kan till exempel få träffa specialister i allmänmedicin, smärtläkare, ortopeder eller rehabiliteringsläkare. De kan skriva ut smärtstillande läkemedel för att du ska kunna röra på dig och sova avslappnat. Vissa läkemedel är rogivande, medan andra kan påverka nervsystemet och höja din smärttröskel.

Terapi

Du kan behöva få remiss till en kurator, arbetsterapeut eller psykoterapeut. Där kan du till exempel få prova kognitiv beteendeterapi, KBT, eller acceptans beslutsterapi, ACT. Det kan hjälpa dig att hantera svåra situationer.

Det är bra att få behandling tidigt om du till exempel har svårt att sova, ångest, koncentrationssvårigheter, minnessvårigheter eller tecken på depression. Du kan få hjälp mot sådana symtom på en rehabiliteringsklinik, smärtklinik eller en klinik som specialiserat sig på pisksnärtsskador.

Operation
Du kan få genomgå en operation om du är instabil i ryggraden, eller om dina nervvävnader är påverkade. En operation görs endast efter att du fått prova andra möjliga behandlingar och det finns tydliga tecken på en allvarlig skada.

Vad är en pisksnärtsskada?

Vid varje rörelse man gör med nacken samarbetar olika halskotor, ledband och muskler. Alla sju halskotor rör sig när man böjer huvudet framåt, bakåt eller åt sidan.
Ordet pisksnärtsskada ger endast en bild av hur en skada har kommit till. I kroppen är det främst huvudet och ryggraden som kan utsättas för en snabb rörelse liknande en pisksnärt. Huvudet väger flera kilo och sitter ihop med ryggraden med tunna ligament, muskler och senor. Det gör att redan små förändringar i riktning och hastighet kan leda till skador. Skadorna kan uppstå främst i ryggradens ligament, diskar, nervvävnad, senvävnad och muskelvävnad. En så pass låg fordonshastighet som 6-8 kilometer i timmen kan, om du är oförberedd, leda till att huvudet och halsryggen utsätts för krafter på upp till 4,5 G, vilket anses vara gränsen för uppkomsten av en lättare pisksnärtsskada.

Vad som händer i kroppen vid en pisksnärtsskada är väldigt individuellt. Du kan i bästa fall undvika skador om du har hunnit spänna muskler och förbereda dig innan pisksnärtsrörelsen inträffar. Om skador uppstår kan de vara allt ifrån lindriga till mer allvarliga.

Lederna i ryggen får en passiv stabilitet av ledband och ligament, som har en viss töjbarhet men kan brista om dragkrafterna är tillräckligt stora. Musklerna i ryggen kan delvis kompensera instabilitet, medan ledband och ligament läker. Men det finns ändå en risk att du med tiden utvecklar artros i en skadad led, som en följd av fortsatt instabilitet och inflammation.

I ryggradens mittlinje finns längsgående ledband och ligament. Skador på ligament som håller samman diskar och kotor med varandra kallas diskoligamentära skador. De kan leda till instabilitet i ryggen, men även diskbuktning eller läckage av diskens innehåll. I båda fallen kan man få besvär som strålar ut i olika kroppsdelar och organ, beroende på vilka nivåer av ryggraden som blivit skadade.

Efter en sådan skada kan en röntgenundersökning visa följande:

Förändrad form i ryggraden.
Kotor som glidit isär.
Disk som blivit mörkare och tunnare med tiden.
Diskbuktning av olika grad.
En benknöl.
Ärr i diskens hölje.
Förändring av kotors ändstycken.
En benknöl kan ta lång tid att växa ut och kan i sig själv leda till att det blir för trångt för ryggmärg och nerver. På lång sikt kan även kotor växa samman.

Muskler

Det finns många ytliga och djupa muskler i nacken som stabiliserar halsryggen och samverkar när du rör dig. Vid en pisksnärtsskada utsätts dessa muskler för så kallad excentrisk belastning, vilket innebär att muskeln töjs ut samtidigt som den försöker dra sig samman. Det kan leda till att delar av muskeln brister.

Störningar på balansorganen

Balansen regleras till stor del i övre halsryggen. I de övre nacklederna, djupa muskler och ledband finns många känselkroppar som ger signaler om huvudets hållning i relation till ryggen. Känselkropparna är viktiga för balansförmågan. I balanssinnet ingår även synen och innerörats balansorgan. Om signalen från nackens leder störs kan det orsaka problem med balans, liksom yrsel och illamående.

Andra möjliga besvär

Om du får blödningar i halsens mjukdelar kan det leda till att du får en klumpkänsla och svårt att svälja under några dygn.

Du kan bli känsligare för smärta om du har ont under en längre tid. Det beror på förändringar i nervbanor. Du kan till exempel bli mer öm än vanligt och kan reagera starkare på smärta efter lättare belastning av en muskel. Du kan också reagera starkare på exempelvis lukter och smaker. Denna ökade känslighet i nervsystemet brukar kallas sensitisering.

WAD-grad och klinisk betydelse

Internationellt delas pisksnärtsskador in i fem grupper. Indelningen brukar kallas WAD, som står för Whiplash Associated Disorder, och har gjorts för att kunna anpassa behandlingen till olika pisksnärtsskador.

Graderingen av en pisksnärtsskada är beroende av vilka symtom och fynd som noteras:

0: Inga besvär från nacken, inga kliniska fynd.
I: Nackbesvär i form av enbart smärta, stelhet eller ömhet, inga kliniska fynd.
II: Nackbesvär och kliniska fynd från muskler och/eller skelett.
III: Nackbesvär och kliniska neurologiska fynd.
IV: Nackbesvär och benbrott eller felställning.
Undersökningar och utredningar
Hos läkaren får du först göra en kroppsundersökning och svara på frågor. Du kan bli ombedd att fylla i en så kallad besvärsritning. Där får du själv beskriva dina symtom. Du får också svara på frågor om hur skadan kom till, hur din sociala situation ser ut och eventuella andra skador, sjukdomar och medicinering.

Läkaren eller fysioterapeuten kontrollerar hur dina reflexer och din känsel fungerar, och om det finns tecken på instabilitet i ryggraden. Diagnosen ställs också med hjälp av olika bildundersökningar, som röntgen och ibland magnetkamera. Du kan behöva gå igenom undersökningar flera gånger om dina symtom förändras.

Du får råd om vilken behandling som passar dig, med utgångspunkt i den bedömning som görs.

Olika undersökningar

Röntgen görs vid misstanke om en skada som klassificeras som WAD-grad II, III eller IV. Röntgenbilder tas då på halsryggen och eventuellt andra delar av ryggraden. Bilderna bör tas medan du böjer dig framåt, bakåt och åt sidan. En eventuell instabilitet i ryggen syns bättre på det viset.

En typ av röntgen som används är magnetresonanstomografi, förkortat MRT. Det används vid misstanke om en pisksnärtsskada som kan klassificeras som WAD-grad III eller IV. MRT kan visa om ryggmärg eller nervrötter är skadade, som till exempel vid akut diskbuktning eller förskjutning av kotor. Du ligger ner under undersökningen. Ibland kan man istället behöva göra en datortomografi.

Andra möjliga undersökningar

Du kan behöva gå igenom en undersökning om du har problem med balansen eller yrsel. Sådana utredningar görs på speciella mottagningar.

Käkleden och nackens leder påverkar varandra ömsesidigt. Du kan få remiss till en tandläkare om bettet är snett. Där kan du få göra en undersökning om du har problem med käken och svårt att gapa. Ibland kan du bli hjälpt av att få en bettskena.

Komplikationer

Du kan i princip få symtom från alla organ i kroppen på grund av instabilitet i ryggradens leder. Det kan bero på förändringar i ryggraden som uppstått akut eller med tiden.

Många som varit med om en svårare pisksnärtsskada får kvarstående symtom, särskilt om nerver skadats eller om man fått en instabil ryggrad. Du kan till exempel få följande symtom, förutom ont i nacken och huvudvärk:

Sämre balans och syn.
Tinnitus.
Klumpkänsla i svalget.
Besvär från käken.
Ont i bröstet.
Ont i magen.
Värk i stora delar av kroppen.
Du kan också känna dig nedstämd, ha ångest och få svårare att sova.

Instabilitet i ryggradens leder kan göra att du blir överrörlig i samma leder och med tiden utvecklar artros. Artrosen kan i sin tur göra det trångt för nervsignaler att passera och orsaka nervpåverkan i olika delar av ryggen. En allvarlig form av nervpåverkan kan till exempel uppstå i övergången mellan huvudet och ryggraden, där hjärnans alla nervtrådar ska passera.

Om en skada har uppstått på de tunna ligament som håller huvudet på plats i förhållande till ryggraden kan det också leda till instabilitet och till att nervstammen påverkas.

Risken för lånvariga besvär är större bland kvinnor, äldre och personer som redan före pisksnärtsskadan haft besvär från ryggraden. Om man är alltför rädd för att röra på sig efter skadan anses det också öka risken för långvariga besvär.

Om du får långvariga besvär
Det kan vara lämpligt att få besvären bedömda av mer än en vårdgivare om du fortfarande har ont och svårt att arbeta och klara vardagen en månad efter pisksnärtsskadan.

Du kan via läkare på vårdcentral få remiss till i första hand en fysioterapeut. Du bör få en samlad utredning av hela din livssituation om du haft besvär och ont länge. Där ingår, förutom en bedömning av själva skadan, också din psykiska och sociala situation.

Sådana bedömningar görs oftast på en rehabiliteringsklinik, smärtklinik eller en klinik som specialiserar sig på just pisksnärtsskador. Du kan få remiss till en neurokirurg eller ortoped om det finns tydliga tecken på instabilitet och nervpåverkan i ryggraden. Du får endast genomgå en operation av halsryggen om det finns tydliga bevis för instabilitet och/eller nervpåverkan.

Du kan behöva gå igenom en rehabilitering som syftar till att du ska kunna börja arbeta igen, om du inte kunnat arbeta under en längre tid. Arbetsgivaren ska samarbeta med sjukvården och försäkringskassan. Det är viktigt att ni hittar en form av rehabilitering som fungerar och hjälper dig att komma tillbaka till arbetslivet. Det är nästan alltid bäst att vara igång med arbete i någon form, hellre än att vara heltidssjukskriven.

Att leva med långvariga besvär
Du kan till exempel ha svårt att minnas, sova och koncentrera dig om du får långvariga besvär efter en pisksnärtsskada. Du kan tappa livsgnistan och känna dig nedstämd och orolig inför framtiden. Det kan bero på själva olyckan, men också på att du har ont och att livet har förändrats efter skadan. Ibland kan det vara svårt att klara även enkla sysslor i vardagen, till exempel att sköta tvätten, lyfta föremål, arbeta vid en dator eller umgås med familj och vänner. Du kan också få svårt att planera ditt liv från ena dagen till nästa, eftersom smärtan kan komma och gå och hindra dig från att göra sådant du vill och behöver göra. Det är därför bra om du kan hitta olika sätt att hantera smärtan och försöka få en så bra livskvalitet som möjligt. Även om du inte kan bli helt återställd kan besvären ofta lindras och livssituationen förbättras genom att till exempel anpassa arbetsplatsen, kognitiv beteendeterapi, KBT, fysioterapi, avslappningsövningar och läkemedel.

Patientorganisationer kan ge stöd
Det är viktigt att du får den hjälp du behöver för att förbättra din situation och kunna hantera sorgen över att livet har förändrats. Förutom offentliga och privata vårdgivare finns det flera patientorganisationer som är öppna för alla som vill ha hjälp och för de som vill öka sin kunskap om pisksnärtsskador. Följande svenska organisationer finns:

Nackskadeförbundet
Personskadeförbundet RTP
Nack-, rygg- och Hjärnskadades rätt till utredningar och diagnos efter trauma
Dessa organisationer kan vara värdefulla för dig om du vill ta del av andras kunskap eller ge stöd och få stöd från andra. Där finns ofta ideellt engagerade som kan bidra med information. Där diskuteras kanske något som intresserar dig, eller som du vet mer om.

Ny medicinsk bedömning
Du kan få en ny medicinsk bedömning av en annan läkare, en så kallad second opinion. Det kan hjälpa dig om du till exempel är osäker på vilken behandling som passar dig bäst.

Du kan fråga din läkare om du vill veta mer om hur du kan få en ny medicinsk bedömning. Att vilja få en ny medicinsk bedömning behöver inte betyda att du är missnöjd med din läkares bedömning.

Råd till närstående

Som närstående kan du bli orolig över de besvär och reaktioner som kan komma efter en pisksnärtsskada. Många tankar och frågor kan dyka upp, som till exempel hur personen som var med om olyckan kommer att må, om man som närstående kommer att kunna vara ett stöd och hur man ska göra för att hjälpa. Ovissheten kan medföra rädsla. Ett bra sätt att hantera den nya situationen är att skaffa sig information. Viktiga källor till information kan vara läkare, sjuksköterskor, andra vårdgivare och patientorganisationer.

Du kan göra en viktig insats genom att följa med vid besök i vården. Då får ni stöd av varandra och kan ofta uppfatta informationen bättre och ställa frågor.

Ett barn som är närstående behöver få information om hur det på bästa sätt kan hjälpa till. Barnet kan till exempel få följa med på läkarbesök.

Du kan uppmuntra din närstående att fortsätta röra på sig, träffa vänner och engagera sig i eventuella fritidsintressen trots skadan.