Patellatendinit eller hopparknä är en tendinit i knät, som yttrar sig i knäsmärta. Det är en form av tendinopati och entesopati, det vill säga en förslitningsskada i en sena i knät. Patellatendinit kallas tillståndet om det föreligger konstaterad inflammation. Smärta utan inflammation kallas patellatendinos eller patellofemoralt smärtsyndrom.

Det är en vanlig diagnos inom idrotter där löpning och hopp ingår, såsom handboll, höjdhopp och fotboll. Patella betyder knäskål och tendinit betyder seninflammation, men syftar på degenerativa förändringar som ger knäskålen sämre egenskaper.

När knäskålssenan utsätts för höga belastningar och/eller upprepade rörelser i felaktiga rörelsemönster så uppstår det en skada på den övre delen av knäskålssenan. Hopparknä tillhör de vanligaste typerna av överbelastningsskada i knäleden och är av samma karaktär som långvariga hälsenebesvär, det vill säga i vissa fall en kort period av inflammation precis i början av övre delen av knäskålssenan som sedan åtföljs av problem, oftast långvariga sådana, med ärrbildning. Smärtan debuterar för de drabbade i samband med ett hopp, ett lyft eller en landning eventuellt efter ett hårt träningspass. Andra kan ha en gradvis smärtdebut.

Symptom och tecken

Den skadedrabbade beskriver smärtor som uppstår vid fysisk aktivitet, vilka i de flesta fall lokaliseras till knäskålssenans fäste på knäskålen. Hopparknä kan klassificeras i grad 1-4.

Grad 1 – Smärtor efter träning.
Grad 2 – Smärtor i början av en aktivitet, upphör efter uppvärmningen, men kommer tillbaka efter träning.
Grad 3 – Smärtor under och efter aktivitet, men idrottaren kan tävla och delta i träning på samma nivå som tidigare.
Grad 3b – Smärtor under och efter aktivitet, men idrottaren kan inte delta på samma nivå som tidigare.
Grad 4 – Totalruptur av sena, det vill säga att senan går av.

Den skadade yttrar sig ofta besvären som vilovärk och att det gör ont att gå i trappor, speciellt nedför. Vidare är även att sitta på huk och sitta länge med böjd knäled samt att resa sig upp efter att ha suttit länge vanliga smärtsymptom. De flesta får ont vid tryck på knäskålen, samtidigt som lårmuskeln aktiveras. Ett vanligt symptom för hopparknä är minskad muskelvolym och nedsatt kraft i lårmuskeln.

Behandling

Behandling hos läkare
Man har sett att excentrisk styrketräning i minst 12 veckor har gett goda resultat. Men har man inte fått någon vidare effekt av träningen efter sex månader så kräver oftast hopparknä en kirurgisk behandling där man tar bort de skadade området. Det finns inget vetenskapligt bevis att injektioner som innehåller kortison eller annan lokalbehandling såsom elektroterapi har någon kvarstående effekt. Dock är NSAID-behandling i de flesta fall symptomlindrande.

Behandling hos naprapat eller fysioterapeut
Majoriteten av behandlingsmetoderna för hopparknä innebär ett rehabprogram som successivt stegras. Till en början som rekommenderas en kortvarig vila från aktiviteter innan man påbörjar rehabiliteringen som är indelat i olika faser som bygger på rörelseträning och ökad excentrisk styrketräning.  Under den excentriska träning som ska genomföras så ska belastningen justeras i en sådan grad så att det utförs inom smärtgränsen.

Stötvåg

Man kan effektivt behandla hopparknä med stötvågsbehandling. Syftet är att stimulera läkningsprocessen genom att en apparat överför tryck till vävnaden i området där det gör ont. Vanligtvis ger en naprapat eller fysioterapeut behandlingen med ett handmunstycke som placeras över området som ska behandlas. Du kan få stötvågsbehandling med olika styrka.

Prognos
Med rätt och fullständig rehabiliteringsprogram med successivt ökad belastning är prognosen mycket god och majoriteten av de skadedrabbade kan efter en rehabtid på omkring 3-6 månader, (eventuellt längre beroende på hur illa tillståndet är), återgå till idrotten. I undantagsfall behövs en ytterligare behandling i form av injektioner eller operation.